Naturen är bästa ateljen

naturen

En solig söndag, i slutet av sommaren. Solen värmer men det är friskt i luften så det märks att hösten är på väg. Jag älskar att använda naturen som min ateljé. Det har blivit en god vana att jag använder jordens element i mitt skapande. Jag har grävt ned dukar på stranden, badat med målningar, varit i naturreservat runt om i Sverige, vid domarringar, hällristningar. Det blir intryck och avtryck av platser där målningarna blir gjorda. Djuren finns också närvarande, som åskådare och ibland som medskapare när en skalbagge får för sig att kliva in på duken. Blad, barr, sand och annat blir ett med målningen.

I söndags var det dags för en tur till ateljén. Jag hade som intention att besöka en vandringsled i Botkyrka. Det visade sig att det var aktiviteter i området så det var svårt att parkera i anslutning till vandringsleden. Jag körde runt i cirklar en stund och försökte hitta en annan ingång till naturområdet men det visade sig att det var inte där jag skulle vara.  Ibland är det bara att följa intuitionen. Det blev att jag parkerade vid en kyrkogård som är omgiven av stor fin skog. Jag letade mig upp för berget och hittade en perfekt plats intill en knotig tall.

5

Det är en förlösning av själen att måla fritt. Att låta handen plocka upp den färg den vill ha och lägga på färg och vatten i en röra och bara sitta och njuta när penseln sakta hjälper färgerna smälta samman med varandra. Oväntat nog kom det en trollslända på besök och surrade runt mig en stund. Jag trodde inte de trivdes i skogen långt från vattnet men den här gjorde tydligen det. Jag har haft mycket besök av trollsländor den sista tiden och jag tar ödmjukt emot deras besök som ett tecken på att jag är rätt på min väg.

6

Efter avslutat pass plockar jag med mig ljung i en bukett ned till minneslunden som tillhör kyrkogården. Jag lägger min bukett och sitter en stund och pratar med mitt änglabarn. Det var när han dog i min mage strax innan förlossning som min målarresa tog fart. Det var då jag vaknade på nätterna och såg bilder jag var tvungen att teckna ned. Det var då jag började måla varje ledig stund och kände hur jag blev ett med färg och duk. Han är alltid närvarande när jag målar och jag vet att han tycker om när jag lyssnar på måleriets kall.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s